Fitnessmixxen

Hej! Det har gått några dagar sen sist. Och hänt en hel del sen dess minsann!

Efter en ridtur och en vandring i Pancake rocks tog vi oss till Kaikoura.
När vi anlände var det så pass dåligt väder att våran valsafari blev inställd. Jättetråkigt! Vi fick hoppa på bättre tur nästa dag. Så besvikna som vi blev åkte vi till vårt hostel för att omgruppera oss.

Där mötte vi tre andra svenskar som vi pratade med och fick lite bra tips från. Så vi gav oss ut på sälsafari istället. Vilket innebar att vi tog bilen ner till strandpromenaden och sen gick vi bara runt bland alla sälar som chillade bland klipporna och utmed vägen. Mysigt!

Blev sängen tidigt eftersom klockan ringde 04.30 för att simma med delfiner. Brr.... ingen av oss kände för att hoppa i det iskalla havet. Tills vi kom ut och såg delfinerna komma upp mot båten.
Det var en så häftig upplevelse med alla delfiner och deras små bebisar som cirkulerade runt oss och undrade vilka vi var! Helt klart värt det att frysa lite!

På förmiddagen flög vi med ett litet plan över havet för att se valar & senare på eftermiddagen blev även våran båttur av!
Vi såg en spermwhale och en southern right whale (sydkapare?). Den sist nämnda var jätteovanlig och den första dem sett där i år!

Lite sena gav vi oss iväg mot Nelson och the boot (kängan vi skulle bo i). När vi var framme ca 5h senare var vi helt slut. Så vi duschade och stöp i säng.
Runt tolvsnåret vaknade vi till lite lätt av att hela huset skakade och gungade. Sömndruckna som vi var förstod vi inte vad det var.

Jag tänkte att eftersom Tobias var tyst så var de nog inget utan jag kanske drömde och somnade om igen. Tills våra mobiler började ringa för fulla muggar av Mickan och Jonas.

Det hade vart en jättestor jordbävning i Kaikoura 7.6 och dem ville kolla läget med oss. Man kan säga att vi hade änglavakt som kom därifrån i tid. Staden blev (och är fortfarande) helt isolerad då de två vägarna som leder dit antingen rasat samman eller hamnat i havet.

Det var ett stort efterskalv ganska nära efter själva jordbävningen och sen på dagen kände vi fler.

Färjorna blev inställda och tsunamivarning utfäst. Jätteobehaglig känsla att inte veta så mkt och inte vara hemma eller känna att man har koll på läget.

Dagen efter fick vi veta att vägen mellan Nelson och Picton var översvämmad och att inga färjor gick. Ägarna till The boot sa att vi fick bo där några dagar till om vi ville, utan extra kostnad, så vi slapp oroa oss. Hur snällt som helst!

Killarna vi skulle bo hos i Wellington ville också hjälpa till så gott dem kunde. Så André kollade med färjebolagen, vårt bilbolag och till sist även flyg. Han bokade dessutom flygbiljetter till oss och ordnade med ny bil. Så vi fick ta oss tillbaka till Christchurch, där vi sov hos Andrés auntie & nana, och sen flyga till Wellington dagen efter! Enormt tacksamma för all hjälp!

Besökte ett museum i Wellington och sen hängde vi mestadels med André och Michael (när han inte jobbade). Supertrevligt! Som att hälsa på gamla vänner 😄

Resten av resan får bli i annat inlägg. Blir så himla långt annars.

Men ett stort tack till alla som hjälpt oss och öppnat sina armar & dörrar för att underlätta allt för våran skull. Det är den fina sidan av mänskligheten minst sagt!
Och vi hoppas att alla i Kaikoura, Seddon, Ward och resten av de drabbade ställena ska få den hjälp dem behöver.
Vi hade tur och det är vi otroligt glada för! ❤️